Give Hope

Det här fina armbandet finns i en massa olika färger och säljs på Ur & Penn 59 kronor till förmån för Barncancerfonden. Dottern valde länge och väl mellan orange, grön och rosa, men fastnade till slut för det rosa (häpp!).

Hans och hennes

Nyligen köpte vi dessa fina kaffemuggar: Gissa vilken som är min och vilken som är mannens....?

Ps. Uttrycket "Keep Calm and Carry On" kommer från början från en propagandaaffisch som britterna tryckte upp och spred inför Andra världskriget för att ingjuta mod eller moral - eller förhindra panik - hos befolkningen. För några år sedan syntes nyproducerade affischer i vart och vartannat intredningsreportage.

Smarta prylar

Min Cord-Ctrl försvann spårlöst när dottern "kollade bompa" på min telefon för någon månad sedan. Så mannen lovade mig sin. Men den kunde han inte hitta. Så idag blev det två nya på Designtorget. Dessutom hittade jag en liten "flaskväska": perfekt att lägga kortet och nycklarna när Du tränar. Inga fler "gömma nyckeln"-lekar på gymmet, alltså.

Finaste julkalendern

Årets finaste julkalender är gjord av Stina Wirsén, kommer från Arla och är gratis i närmaste matbutik. Bara så Ni vet.
.

Blommor och blad

På Designtorget säljs blommor att pryda tråkiga sladdar med. Det fina i kråksången är att den gröna färgen nästan är exakt samma nyans som på Ikeas-fina blomlampor. Så för ca 95 spänn fick alla tre lamporna i dotterns rum blad.

Loppisfynd

Under långhelgen på landet besökte vi en bakluckeloppis. Som vanligt mycket skräp, men en dam hade mycket fina saker. Bland annat två underbara trasmattor för en hundring styck som jag snappade åt mig illa kvickt. Den ena blev kvar i dotterns rum på landet, den andra pryder vårt vardagsrumsgolv i storstaden.

Ikeas fyndhörna

Inget besök på Ikea utan en sväng på fyndhörnan! Där finns många oupptäckta skatter att hitta. Vid det senaste besöket blev det ett par kilo tyg av tjockare kvalitet för 149 kronor. Perfekt att sy kuddar till våra utemöbler av!

Nya koppar i Lilla Prickens hem

Under vistelsen på S&E:s land för ett par veckor sedan handlade vi i Malmköping där jag passade på att smita in i en butik med både gammalt och nytt. Till den förstnämnda kategorin hörde fyra vackra koppar med tillhörande fat, perfekta att dricka espresso ur. De blev mina för 95 kronor - ett riktigt fynd! Och igår kväll köpte vi nya stolar till vår ena balkong. Med andra ord ser jag fram emot att avnjuta mitt morgonkaffe i vackra koppar på balkongen i helgen!

I've got Cord-Ctrl!

Eftersom jag sedan ett par veckor tillbaka "är med i-Phone" har mitt vardagsliv fått ett soundtrack på riktigt nu när jag slipper oroa mig för missade samtal (och arga blickar) medan jag spelar favoriterna på hög volym. Men i takt med att lurarna allt oftare åker in i öronen, har också antalet minuter jag lägger på "sladdtrassel" ökat. But no more! Nu har jag Cord-Ctrl. Fantastiskt att det går att köpa sinnesro för 99 spänn.

Ps. Om vi är kompisar än, luren och jag? Nja.... Nog saknar jag mina knappar och som telefon betraktat är den ju rätt klumpig. Men jag är positivt överraskad över kamerans kapacitet och att kunna surfa och mejla från luren är nästan så att glädjetårarna trillar: - särskilt häromdagen när jag i minus 15 och kjol på väg till mitt läkarbesök väntade 35 minuter på två bussar som inte kom utan telefonnummer till läkaren. Men hepp surfade jag in på vårdens webbsida, hepp skickade jag ett mail istället - och tre minuter senare ringde hon upp och fick veta att jag var på gång.

Blingbling

När jag för en tid sedan fyllde jämnt fick jag en ring av min man. Dessvärre var den för stor, så den gick bums tillbaka till finaste J som formgivit och gjort ringen, men nu är den tillbaka och pryder sin plats. Så fin och jag är så nöjd! Och så klart är det extra roligt att bära något av någon jag känner. J gjorde även vigselringarna till kära vännen E som i lördags äktade sin P - efter sisådär sexton år och två nära nog tonåriga barn. Även de ringarna var oerhört vackra (och de supernöjda), så är Ni ute efter personligt blingbling måste Ni helt enkelt kolla in J:s smycken.

Ps. Med tanke på att hon - och butiken där hon jobbar ibland - försett oss med smycken och presenter till halva släkten i mer än tio år kan jag inte låta bli att fundera: - är det så här det känns att ha en egen hovjuvelerare....?

Dumsnål? Tyvärr bara förnamnet....

Snön smälter sakteligen undan. Slasket och vattenpölarna lockar fram lite vårkänslor, trots att vi bara är i början av februari, och behovet av gummistövlar. Jag har ju i flera år (jo, så är det) drömt om ett par fina Hunter-stövlar (läs t.ex. här och här), men tyckt att de är omotiverat dyra. Så vad händer? För varje år har de blivit ännu lite dyrare och varje gång behov uppstått har jag köpt substitut: Tretorn (som visserligen är dyra, men som kostade i princip noll och ingenting då tack vare mannen), Viking Play och ett par korta, röda Tretorn. Men ärligt talat: inga stövlar är så bekväma som Hunter. Så när vi var på Outlet:en i Vingåker nyligen och hittade ett par där för 700 spänn kunde jag inte låta bli att plocka åt mig ett par svarta. Sju hundra! Ett riktigt fynd, alltså. Att stövlarna EGENTLIGEN kostat mig 700 PLUS 500 PLUS 600 (för hur många par gummistövlar böehöver en människa ha) vill jag inte ens tänka på.....

Ps. Fast i vanlig ordning rationaliserar jag mitt köp i efterhand: de röda korta är lite fodrade och funkar bra i trädgårdslandet vår och höst, Viking-stövlarna får också på landet som "skogspromenadstövlar) medan Hunter-paret får bli "stadsstövlar". Så där, ja! INGA onödiga köp här inte...!

Två vackra

Här hemma har våra väggar länge gapat tämligen tomma. Är man inte så förtjust i att köpa bilder på Ikea så går det ju ofta åt en del pengar och för sådana har det funnits rätt ganska många andra hål att stoppa dem i. Alltid något annat som behövts eller som jag oxå velat ha eller göra. Dessutom KAN jag inget om konst, men jag gillar bilder och bildspråk. Jag vet ofta vad jag gillar och inte. På mitt gamla jobb var jag med i konstlotteriet. Femtio spänn i månaden var min chans att få tavlor till hemmets väggar (på tre år vann jag pris - inte högsta, men ändå - två gånger). Okej, nu överdriver jag ju en del. Jag fotar ju mycket och en del bilder har fått ge liv till väggarna. Men eftersom jag nu inte jobbar kvar - alltså inte längre något konstlotteri - och dessutom är medelålders (mannen säger ja här, själv hävdar jag snart: - medellivslängden för kvinnor ÄR ju faktiskt en bit över åttio...) kanske det är dax att prioritera vackra saker för nyttiga saker...? För handen på hjärtat, visst har vi väl egentligen alla prylar vi behöver för att överleva, leva och fungera? Dessutom tänker jag på tavlor som smycken: Det är extra roligt och betydelsefullt att få dem i gåva. Och tydligen har jag gjort något rätt, för jag fick inte mindre än TVÅ fina litografier av Lisa Rinnevuo i present: "Rosita" av min familj och "Springtime" av mannens. Så glad, så glad!

Jul på konst och folk

Häromveckan fick jag i uppdrag att vara lite mer specifik kring min födelsedagsönskan, något som tog mig till söders höjder. Hornsgatspuckeln, närmare bestämt. Jag är verkligen förtjust i området kring Mariatorget där små butiker och gallerier ligger vägg i vägg med lite trendigare butiker (Efva Attling, Pure and Simple), pyssel-dito (Skapa Hobby), trevliga fik och restauranger (Rival m.fl.) och Stadsmissionen. Dessvärre hade jag ont om tid, så det blev inte riktigt det njutbara strosande jag planerat. Men en snabb sväng på Konst & Folks utställning med barnboksillustratörer hann jag med. Orginalteckningar och målningar av Stina Wirsén, Kristina Digman, Camilla Lundsten och Moa Hoff, men också böcker och affischer av de fyra talangfulla kvinnorna. Ett återbesök i lugnare mak är ett måste, liksom åtminstone något inköp. Dessutom har jag bestämt mig för att gå med i Konst & Folk's konstklubb: - Efter mitt jobbyte i vårvintras är jag inte längre med i något konstlotteri, så detta blir perfekt.

Ps. Boken på bilden är helt underbar - ett måste när min lilla sockerbagare blivit ytterligare något år!

Apropå Cupcakes....

Ingen har väl missat min förkärlek för goda, vackra och söta Cupcakes (se här eller här eller här). Nu finns en nyöppnad Cupcake-butik i stan - Cupcake Stockholm - som dessutom säljer på webben (hörde jag "amerikansk kulturimperialism"....?). Men eftersom butiken ligger ett stenkast ("cupcake-kast"...?) från jobbet - å dessutom i närheten av rara H:s salong - blir det nog ett besök där efter klippningen nästa fredag.

Man kan aldrig få för många plåster....

Hemma hos oss är det en rykande åtgång på plåster. Förutom att det leks en hel del "doktor" med dem finns det inget som botar det onda så fort som plåster. Åsså kan man ju dela med sig till kompisen och vara två precis lika snygga.... Ja, Ni fattar! Brukar passa på att köpa på mig när jag är på Ikea, på Apoteket eller om jag ser några nya fina. Som fina plåsteraskar i plåt från Dixie på diverse inredningsbutiker eller vanliga Hansa-plåster med Djungelboken, Bamse eller Hello Kitty. Dessutom har jag upptäckt underbara sidan http://www.roligaplaster.se/. Om det botar dotterns plåsterberoende är nog tveksamt, men håll med om att ett Cupcake-plåster livar upp vardagen!

Back to basics

Att köpa jeans är nog det mest ångestladdade klädköp jag vet (ja, okej. Näst efter baddräkt då. Att blekfet med knästrumpor i nylon försöka komma i pyttesmå bikini i provrum som är alldeles för trånga och har "tandläkarbelysning" is NOT my idea of fun....). Även om det BORDE vara enkelt att hitta märke, modell och storlek (hallå - tumstorlekar!) varierar det sistnämnda kraftigt. Och det är ingen roligt historia att stå där, svettig och varm, med det femte paret som knappt går över låren - än mindre att knäppa. Och FÅR man igenom brallorna hänger sju par bilringar över kanten. Men i fredags fanns det ingen återvändo. Inget av paren i garderoben funkade längre som "kontorsjeans" (för ljusa, för urtvättade, för fransiga, för traisga.... ).

Till råga på allt var inte förutsättningarna de bästa. För trots att det inte blev någon personalfest för mig i torsdags (ingen barnvakt när mannen kvällsjobbade) blev det lite jobbfestligt i fredags när högste chefen tackades av med vin, snittar och tårta. Innan dess hade jag dessutom "moffat" i mig en buffélunch på närmaste asiaten och druckit en stor latte på det..... Men tjuren ska ju som bekant tas vid hornen. Planen var att kolla in Levi's först (Levi's var typ de enda jeans jag använde under hela tonårstiden och häromdagen såg jag ett par ursnygga på en kollega), sen stora nya jeansavdelningen på Åhléns. I Levi's-butiken möttes av en tjej som glatt undrade "vad som stod på dagordningen idag". Jaså, jeans som funkar på jobbet. Raskt plockade hon fram två modeller i en mörk tvätt. När jag inte hade en aning om storlek tittade hon på mig i fyra sekunder, plockade fram en storlek i det första paret, en annan i det andra och skickade iväg mig till provhytten: - Och båda paren satt som en smäck (alltså, så där lagom "för små" som jeans ska vara för att inte bli för stora när man väl "gått in" dem...). Så det var bara att välja, betala (800 kronor - AVSEVÄRT billigare än jag budgeterat för - undrar när jag senaste hittade ett par under 1200.....?) och fem minuter senare kliva ut på gatan igen med min påse. Mitt livs snabbaste jeansköp - hurra för proffsig butikspersonal!

Vackra kuddar

Hittade tre av mormors vackra kuddar i en låda och blev förtjust: - Nu "bor" de i våra auktionsfyndade och omklädda fåtöljer där de verkligen är små färgklickar. Som tonåring hade jag oerhört svårt för dessa broderade tingestar som fyllde hemmet, men som inte var särskilt "mysiga". Men smaken förändras som bekant med åren. Och desto gladare är jag över att faktiskt ha sparat dessa vackra som mormor gjorde på "restgarner" från andra projekt. Vackert - och ekonomiskt alltså!



Ps. Till en början trodde jag att blommorna kom till på "fri hand", men ser nu att kuddarna är väldigt lika. Det måste alltså finnas ett mönster någonstans..... Jag har ju ärvt alla restgarnerna oxå så om någon vet får Ni gärna hojta till.

Tre liv i ett skåp

Jag har ju tidigare ondgjort mig över min egen dumhet. Ångrat allt jag gjort mig av med längs livets väg. Högst motvilligt - eller rättare sagt, i ett slags försök att vara något annat än den hamster jag faktiskt är. Men jag inser oxå att det kunde varit värre. Mycket värre.
Vi tog med oss ett gäng flyttlådor från svärföräldrarnas vind till landet förra helgen. Saker jag länge sparat ifall, om, kanske, eventuellt jag någon gång skulle få ett eget hus på landet. Vad som var i lådorna hade jag för länge sedan glömt, men de visade sig innehålla minnen och vackra ting från en hel livstid. Ja, mer egentligen. För inlindat i gulnat tidningspapper hittade jag inte bara skatter från mitt livs alla faser (porslinsrosen jag fick av min mormor när jag fyllde sju, pajformen min mamma alltid använde till blåbärspaj, min finaste dockskåpsmöbel, mammas brudkrona, den lutaspelande porslinsherren som stod i finskåpet när jag var liten, den blåa damen från min barndoms somrar ett par hus härifrån, dopskedar och de silverskedar min mammas moster alltid gav mig till födelsedagarna), där fanns också saker som min mamma och min mormor gjort, haft eller fått (den vackra porslinspojken som hade sin plats på min mormors nattygsbord, en gammal kofta som fortfarande luktade mormor, det halvfärdiga överkastet hon började göra de sista åren, hennes handmålade desserttallrikar, de målade porträtten av hennes föräldrar och vardagsbesticken från huset på landet). Dessutom hittade jag högar med vacker linne och handvävda kökshanddukar – alla försedda med handbroderade monogram – hardangersydda dukar, virkade överkast och broderade kuddar. Underbara ting, alltsammans. Ibland är jag så glad för att jag är en hamster.

Mer färg i livet

Dammig, grå och trött. Så känner jag mig alltid så här års. Ni vet, när vårens första solstrålar värmer, men temperaturen fortfarande pekar på vinterkappa och tjock jacka. Ja, okej. Nu är det ett par veckor sedan jag på pin tji bar ner alla vinterkläder i källaren - fast jag erkänner att jag forfarande saknar mössan vissa mornar.... Hur som helst, Ni vet vad jag menar. Tillsammans med min förkärlek för svart, vitt och brunt skäms jag nästan mitt i alla vårfärger som plötsligt finns överallt. För någon vecka sedan köpte jag i allafall en vår-/sommarfin väska från Ceannis (jag är ju ingen riktig "handväsketjej" så jag ÄLSKAR deras typ alla deras axelremsväskor !) och placerade min svarta Timbuktu i vinteride. Iallafall en början....

Ps. Det bästa med Ceannis väskor är att de inte är tokdyra: Jag betalade 495 spänn för på R.O.O.M. Bilden är lånad från www.ceannis.com.

Begreppsförvirring

En kompaktkamera med utbytbara objektiv - är inte det egentligen en systemkamera...? Inte vet jag. Vet gör jag iallafall att ett kamerahus som bara väger 285 gram, har sex olika objektiv (bl.a. vidvinkelzoom och en telezoom 45-200 mm) och kan videofilma i HD-kvalitet låter som en dröm. Kolla in Panasonic Lumix GF 1. Hög "vill ha"-faktor.