Försommarmarknad i Vinterviken

Efter söndagens danstimme tog dottern och jag cykeln (hennes) till Vinterviken där det var försommarmarknad. På vägen mötte vi upp finaste M och tillsammans botaniserade vi bland växter, kryddor, honung och sylt. Åsså fikade vi så klart. Jag är så glad att vi bor så nära denna fantastiska trädgård och det underbara caféet. Och så är jag grymt stolt över att dottern cyklade hela vägen dit - och faktiskt lyckades bromsa i nedförsbackarna!

Jag köpte basilika, koriander, arabisk mynta och mangold. Alltsammans ska planteras på landet så fort som möjligt. Håll tummarna för att växterna överlever på balkongen tills dess!

Deprimerande

Så tog den slut ändå. Sommaren och min längsta vistelse på ön sen jag var barn. Ja, längsta semestern jag haft som vuxen oxå, för den delen. Fyra långa veckor. Fyra veckor som till en början kändes som en evighet. Löftesrika och fulla med möjligheter. Så här på sluttampen var det långt ifrån tillräckligt för att förverkliga alla tankar som fanns. Känner mig långt ifrån färdig.... Som alltid var det mycket som skulle fixas innan vi åkte hem men liksom dottern, som ibland vägrar säga hej då till människor hon tycker om för att hon tycks tro att de inte åker då, drabbades jag av total handlingsförlamning, som om jag slapp åka hem om jag inte städade....

Men så ryckte jag upp mig, tänkte att vi åtminstone kunde äta gott - även om det var skåprens som gällde. Så till förrätt blev det rödbetscarpaccio med ruccola, fetaostkräm och solrosfrön (köpte till några fina betor, resten var rester från kylen - därav solrosfröna istället för de rostade pinjenötter jag normalt brukar ha till). Till huvudrätt köpte vi vit fisk (Pangasius) i hamnen, grillade den i folie med allehanda rester från kylen (dill, persilja, citron, potatis, några morötter, smör) och åt den med den romsås som fanns kvar. Och på vägen hem gjorde vi ett efterlängtat besök/stopp på Ölands plantskola, som enligt uppgift sålde ut en del växter, träd och örter. Vilket underbart ställe! Förälskade mig i allt som fanns och förbannade att det inte finns någon bra handelsträdgård/plantskola på norra delen av ön. Vi köpte en rosbuske, en japansk lönn, två stora krukor med salvia och citrontimjan, två lavendelplantor och fyra plantor Lewisia för knappt 300 kronor. Tills nästa gång, då de får komma i jorden, hoppas jag de klarar sig på vår balkong.

Livet på landet: så lätt och ändå så tungt

Våra lata dagar på landet fortsätter. Eller, lata och lata.... Visserligen har vi semester och visserligen tar vi dagarna som de kommer, men vi sliter hårt ändå. Förutom att lekstugan är på väg fortsätter krattandet och röjandet på det som förhoppningsvis ska bli en schysst gräsmatta om nå't år. Och även om jag delat in gården i "mentala sektioner" för att inte knäckas totalt av hur stor yta som ska krattas och hur mycket sten det är, blir jag nästan lite manisk: Jag kan helt enkelt inte sluta kratta...! Ryggen är paj, nacke och axlar skriker, armarnas muskler är slut, baksidan av låren värker och jag kan räkna till sju blåsor i händerna. Men alldeles nyss bokade jag massagetid: en timmes härlig avkoppling blir det på fredag. Och då vill det till att krattningen är färdig innan dess. För att fortsätta kratta efterårt är att slänga massagepengarna i sjön.... Antar jag.

Många många vuxenpoäng

Smet lite tidigare från jobbet idag och besökte Trädgårdsmässan med finaste A & J. Hade tyvärr ganska höga förväntningar på mässan som jag hoppades skulle bjuda på massor av inspiration och blomsterprakt. Men det var mer "Plantagen än Zetas och Wij", om Ni förstår vad jag menar. Efteråt tog vi ett glas vin i hotellbaren bredvid och skrattade gott åt oss själva: Där satt vi en fredagskväll efter att ha besökt Trädgårdsmässan och snackade kompost, lökar, sillrecept och klädstilen på tonåringarna vid bordet bredvid. Och var musiken inte väldigt hög inne på hotellets toaletter? Hur många vuxenpoäng det blev ikväll vågar jag inte ens tänka på. Fast skoj hade vi!
.
Ps. Sötast på mässan var i allfall de här små söta minigrisarna. Undrar vad dottern - och mannen - skulle säga om jag kom hem med ett par sådana....? .

'Ubbar

Till dotterns förtjusning har vi nu jordgubbar i balkonglådan på vår ena balkong. Fullt med omogna gubbar är det oxå på plantorna. Så nu håller vi tummarna för det blir dessert så småningom. Om inte annat så borde det åtminstone bli en eller två bär för mannen och mig att ha i lördagsdrinken - tillsammans med citronmelissen vi har på vår andra balkong, kanske....?

Inspirerande = dyrt

Tisdagskvällen spenderades i myllan på Ulriksdals trädgårdar där kvällen hade balkongtema. Tro't eller ej, men jag hade aldrig tidigare varit där. Har varit helt insnöad på Zetas trädgårdar. (men det blir det nog ändring på nu). Under föreläsningen fick alla församlade damer (det manliga könet representerades bara genom 1-årige F som nöjd och skrattandes lyssnade uppmärksamt i drygt tre timmar - vilken kille, va?!) fick vi se massor av inspirerande bilder: Smart planering för liten yta- olika stilar och möjligheter- möbler, golv och inredning- växter för alla lägen; perenner, klätterväxter, träd och sommarblommor- utsmyckning och belysning. Efter matig macka och en kopp kaffe i Trädgårdscaféet övergick kvällen i en visning av lämpliga krukor och kärl för balkongodling- val av bra jord- plantering för bästa resultat- vattning och gödning- invintring av växter- skötselråd osv. Och som om inte plånboken redan skrek av blotta förskräckelsen redan där hade butiken självklart extra öppet för alla oss inspirerade och köpsugna....

Men jag höll i mig. Tidigare på dagen hade jag nämligen preliminärbokat en trädgårdsdesigner/konsult från Ängsbackens handelsträdgård som ska komma till landet och ge oss tips och råd för ett par tusen.... Fast en del pengar kommer nog att spenderas på balkongerna oxå. Blev så inspirerad att fixa lite nya balkongmöbler, en spaljé och lite nya växter. Men den där idén att plocka bort en ruta av trätrallen och fylla platsen med engelsk sjösten (i mitt fall hade nog alla kilon Ölandssten i källaren kunnat komma till användning...) för att pilla ner tårna i får nog vara: Ser framför mig hur dyrt DET blir när dottern kastar ner dem - en efter en - på de parkerade bilarna nedanför balkongen.....

Det tar sig!

Självklart var jag tvungen att titta till syrénerna när vi var på landet i helgen. Och de ser ut att ta sig! Så gott som allihopa hade knoppar, bara tre-fyra kvistar hade "avstannat i processen". Men det är är ju inte så illa pinkat, eller hur? Värre var det med Praktlysingen vi fick av mannens mormor & morfar.... Men några tappra små skott kämpade trots allt på, så än finns det hopp. Däremot glömde vi de fina fläderbuskarna/träden vi fick av S&E på balkongen här hemma... Nästa gång!

Första plantan i jorden!

På väg till landet i onsdagskväll stannade vi till hos mannens mormor och morfar som inte bara försåg oss med kaffe och mackor utan även vår allra första planta till den egna täppan: En praktlysing som nu får nytt hem hos oss (tack!). Förutom att vi är så tacksamma över alla bidrag till trädgården - det är ju långt ifrån gratis att anlägga en trädgård från i stort sett ingenting - känns det extra roligt med en planta som liksom går i arv.

Sen blev det mer trädgårdsjobb av bara farten. I en jordhög ute på en äng hade A med familj upptäckt en hel hög med knoppande syrénplantor. Efter att ha fått klartecken från jordhögens ägare kunde både hon och hennes granne plocka plantor till en hel syrénhäck. Och efter ha fått tips om att det fortfarande fanns plantor kvar utrustade vi oss med spadar och drog dit. Eftersom vi ännu inte markberett vår hustomt, grävde vi bara ner dem mitt på tomten så länge och håller tummarna för att de tar sig (har både hört sägas att det är hur svårt som helst att få syréner att ta sig och att syréner, de tar sig i princip överallt). I det här läget har vi ju liksom inget att förlora. I värsta fall har vi offrat en timme av vårt liv, i bästa tjänat in ett par tusen på att slippa köpa plantor. Men vad som än händer så är nu första plantorna satta på den egna täppan! Ta-dah!

Jag vill så det värker

Ååh, vad jag skulle vilja gå på Trädgårdsmässan i helgen! Känner att jag både behöver inspireras till den framtida trädgården och insupa lite färg och doft istället för gråkall, snöblöt vardag. Men eftersom den bara håller på till söndag (öppnade idag) och helgen redan är bokad med annat så blir det inte så. Kanske lika bra det. Inspiration är ju inte bara av godo. Den brukar gräva stora hål i plånboken oxå....

Bilden är lånad från DN:s webbsida.