Arbetsläger är toppen!

Vi har förmånen att ha en en hel hoper övernaturligt snälla människor i vår familj och vår omgivning. Så till den milda grad att de inte har något emot att slita häcken av sig under en hel helg. Ja, faktiskt är det DE som är de värsta slavdrivarna. I helgen som gick packade åtta vuxna och en liten sina väskor, drog till vårt landställe där det drogs el, lades golv, isolerades, spikades panel, storstädades, klipptes och krattades gräs, spikades takpapp på lekstugan, lagades en massa mat och bakades bullar och kakor. Alltihop med en sällan skådad fart (på en helg blev vi klara med i stort sett allt vi föresatt oss att få klart under det här året!) och allt samtidigt som alla gjorde sitt yttersta för att skämma bort den lilla som var med med pyssel, bus, utflykter och glass. Fantastiskt! Och dessutom vill jag påstå att vi hade väldans trevligt medan vi höll på. Jag kan inte annat än att säga TACK!!

Loppisfynd

Under långhelgen på landet besökte vi en bakluckeloppis. Som vanligt mycket skräp, men en dam hade mycket fina saker. Bland annat två underbara trasmattor för en hundring styck som jag snappade åt mig illa kvickt. Den ena blev kvar i dotterns rum på landet, den andra pryder vårt vardagsrumsgolv i storstaden.

Ikeas fyndhörna

Inget besök på Ikea utan en sväng på fyndhörnan! Där finns många oupptäckta skatter att hitta. Vid det senaste besöket blev det ett par kilo tyg av tjockare kvalitet för 149 kronor. Perfekt att sy kuddar till våra utemöbler av!

Barnfri långhelg på landet - inte så idylliskt som det låter

Kristi himmelsfärdshelg. Första helgen på evigheters evighet som mannen och jag befann oss på samma ställe (eller befinner oss, kanske är mer rätt: nu följer ytterligare fyra uppbokade helger med resor och kurser. Suck!). Långlediga skulle vi inte bara vara på landet, vi skulle dessutom vara barnfria. Planen var att jobba en del, men framförallt hinna ha lite kvalitetstid med varandra. Träna. Äta gott. Göra allt sånt som limmar ihop småbarnsföräldrar och gör att de orkar med vardagslogistiken ännu en tag.
.
Bra så. Men eftersom vi är de vi är så blev det inte så mycket mysande. Ingen träning heller. Nästan bara jobb. Har vi väl fått upp ångan så glöms både tid och rum (och måltider...). Köket kaklades. Vägghyllor och bänkskivor oljades. Hela första dagen spenderades med långa inköpslistor på stora varuhus. Diskon byttes (jag lyckades ju slå sönder porslinsho:n "Domsjö" från Ikea - något ett gäng vänner påpekat är "näst intill omöjligt") och för det blev det ett par extraturer till varuhusen på andra sidan bron. Det spikades listor och krokar och sattes upp hyllor och det packades upp flyttkartonger (fyra stycken fyllda med gamla prylar - mest mina - som förvarats på svärföräldrarnas vind). Sen piffades och puffades det en hel del. Å plötsligt var det dax att åka hem, fira den nya 20-åringen i mannens familj och hämta dottern. Sitta i de vanliga köerna mellan Järna och Södertälje (men vi slapp proppen i Söderköping, ha ha!). Det var den helgen, det.
.
Fast okej. Fullt så illa som det låter var det inte. Vi fick sova ut (en halv natt på hotell på vägen ner). Vi åt gott (bl.a. goda räkmackor från Kaffestugan, en trerätters på alldeles nyöppnade krogen på stranden och nyrökta räkor med god sås, gott vitlöksbröd och lättdrucket vin). Och det var mödan värt. För nu är det jättefint i vårt stugkök.
.




Ps. Dessutom var det alldeles fantastiskt mysigt att få hämta dottern och höra hur roligt och bra hon haft det. Sånt värmer oxå ett morsahjärta och gör det mödan värt. Tack alla Ni som gjort hennes helg - å skämt bort henne något alldeles kolossalt! Det uppskattas ska Ni veta.

Julhelg?

Långhelgen (ons-mån) blev ett enda virrvarr av Halloween, Allhelgona och jul. För att inte tala att vårt logistiska sinne sattes rejält på prov.

Det började redan i tisdags. Fina svägerskan och mellankusinen i familjen ville så gärna rå om om E at- sånt värmer verkligen hjärtat - och bad om att få ta med henne till Busfabriken. S så i tisdags tog fina S tåget, hämtade dottern på dagis och tog tåget tillbaka igen. En oväntad barnfri tisdagskväll som spenderades på Ljunggrens över god sushi, ritningar och måttstockar innan vi packade, gjorde tester och planerade morgondagen.

På onsdagen höll jag först en föreläsning i över tre timmar. Därpå hade jag ett lika långt möte som krävde närvaro och skärpa. Sen var både rösten och jag slut. Tack å lov för mannen som - med hjälp av snällaste J - både hämtat släpkärra, tömt källarförrådet och monterat ner vår säng. Så det var bara att hoppa ur kostymen, i jeansen och sätta sig i bilen. Hos rara svägerskan var fikat uppdukat och svågern redo att fylla kärran med ytterligare saker från deras vind. Jo jo, sakletare som jag får sprida ut gracerna lite.... Efter en liknande räd i svärföräldrarnas källare var vi äntligen på väg.

Väl där hjälpte mannen grannarna med deras husbyggen i två dagar medan jag kånkade runt möbler (att pilla en matta under tunga saker och sedan dra är numera en välutvecklad metod....). Medan väggar, tak och golv torkade i lilla rummet åkte vi fem mil söderut för att lämna kärran innan vi målade ytterligare lager, röjde tomten och eldade sly. Vi fick t.om. upp lite golvlister, fönstersmygar och dörrkarmar. Inte illa. På vägen hem gjorde mannen ett par kundbesök och en halvtimme innan Ikea i Kungens kurva stängde låg vi på sängavdelningen och provade och provade..... Mannen lyckades med konststycket att få upp dem på taket och här hemma fick vi hjälp att lyfta av och in dem av finaste AoR - som fnissade gott åt vår optimistiska tidsplanering.

Tro nu förallandel att vi inte hunnit vila, för det har vi. Vi var på julmarknad i två dagar, fikade med hela barndomsgänget, träffade grannar, promenerade, karvade en Halloweenpumpa, läste och mös i soffan. På väg hem åt vi lunch på Hamnkrogen i Kalmar som har en så fin o bra lunchbuffé (tre rätter plus sallad och efterrätt framdukade på vita linnedukar) och fantastiskt omtänksam personal att jag inte ens orkade påpeka att vi betalade 40 spänn för mycket. Dessutom stannade vi hos svärmor och fick fika på vägen hem - och en chans att gosa med dotterns senaste kusintillskott, ljuvligaste J. Kort sagt: Jag som aldrig varit på landet så här sent på hösten blev helt frälst: - Jag ser helt klart en ny tradition i antågande!

Långhelg utan barn

Barnfri långhelg på landet i solsken, det smakar det. Men har man - som vi - bett om barnvakt för att jobba blir finns det en viss beska i den smaken. Fast det är inte klokt vad mycket man hinner när man slipper roa, mata och vagga en 2-åring: Vi har lagt värmegolv i badrummet, förberett alla väggar med fuktspärrar osv. och satt in paxfläkt. Vi har satt ett antal gipsskivor på väggarna, spacklat och slipat dessa plus kvistlackat hela taket i undervåningen. Dessutom har vi grävt ner plantor och två fläderbuskar, markberett en liten uteplats inför sommaren (av jordhögen som blev när vi grävde grunden till friggeboden), grävt upp brännässlor (jisses amalia - jag hade inte en aning om att skiten hade såna rötter att det skulle vara så jäkla jobbigt!) och sått gräsfrön. Sen eldade vi sopor och gick ett varv med röjsågen. Puh!

Och även om vi hade händerna fulla blev det lite tid över till mys oxå: grillat med gott vin på tu man hand, god middag ute tillsammans med grannarna och invigning av nya pizzerian i sällskap av en vidunderlig solnedgång. Dessutom har jag läst, läst och läst!

Och inte tycks det ha gått någon nöd på dottern heller, bortskämd som hon blivit med uppmärksamhet och skojigheter av sin faster med familj. Det har varit glass, cirkus, flera lekplatser varje dag, studsmatta och jag vet inte allt vad de hittat på med henne. Hon har inte haft tid att säga god morgon och god natt till oss i telefon - och det var knappt hon ville följa med oss hem igår kväll. Skitunge - det hade ju varit trevligt om hon hade saknat oss lite åtminstone.....

När katten är borta dansar råttorna på bordet

Eftersom mannen är ute på ännu en av sina otaliga resor passade jag på att förnya lite här hemma. Köpte en vaxduk till köksbordet (tänk: jag fullkomligt avskydde vaxdukar som barn och "nyvuxen") i en färg som mannen sagt att han inte var så förtjust i. Fast egentligen handlade det om att meterpriset var tokhögt och att han har dålig fantasi (rosa för honom är liksom knallrosa, det finns inget annat)....! Egentligen hade vi tänkt kompromissa med en billigare duk, i en annan färgnyans. Men av erfarenhet vet jag att det där ofta är att vara dumsnål: Det slutar med att ingen av oss är nöjd med kompromissprylen och att vi - förr eller senare - köper en pryl till bara därför. Ofta har vi då lagt ut lika mycket pengar som den dyrare varan hade kostat oss från början, men med den skillnaden att vi nu står där med två produkter som ingen av oss gillar till 100%. Så när jag hittade den här fina prickiga 80 spänn billigare per meter på Artiklar slog jag till.

Alla dessa val....

Personliga val och kundanpassad servvice i alla ära, men ibland står det mig upp i halsen. För att inte tala om hur svårt det är att göra medvetna val om elleverantörer, TV-kanaler och husläkare. Och då har jag inte ens börjat prata om alla val som ingår i husbygget: placering av eluttag, väggar, material, blandare..... puh! Jag saknar Televerket, två TV-kanaler och att bara behöva välja mellan Aftonbladet och Expressen (som i den där gamla sketchen, Ni vet).

Hur som helst, igår lyckades vi i allafall välja kakel och klinkers till huset - utan att slå ihjäl varandra. Det sistnämnda berodde sannolikt bara på att personalen på Kakelspecialisten var helt fantastiskt hjälpsam (till saken hör att vi gjorde oss lediga redan klockan två och drog dit innan vi hämtade dottern på dagis). Men nu är det gjort - å leverans till landet sker i god tid inför nästa helg - så hoppet lever om ett fungerande badrum till sommarsemestern. Hurra!

Bilderna är lånade från Kakelspecialisten.se

Ps. Det blir svarta klinkers 10x10 med struktur på golvet, vita matta kakelplattor i storlek 25x40 på väggarna med en rad turkos glasmosaik bakom blandaren i duschen som får glasdörrar. Återstår gör alltså val av badrumsmöbler, toalett och handfat. Och så småningom även tvättmaskin och tumlare, men det får vänta till nästa år. I köket blev det de vita plattorna med fasade kanter Ni ser på bilden ovan.

Brukainspiration

Vad gillar Du hos Dig själv?

En fråga som inte alltid är alldeles lätt att svara på, inte minst eftersom svaret har så många olika nivåer och perspektiv. Men en sak gillar jag med mig: Att jag inspireras av det jag ser och upplever. Och att jag är handlingskraftig - i ordets båda bemärkelser (ja, okej då, två saker jag gillar med mig....)! Vackra saker, snygg design, fantastiska upplevelser. Och att jag förmår att omsätta inspirationen i praktiken. Mina "djävulshorn", Ni vet. Frågan hur svårt det kan vara att göra själv. Oftast så går det. Men så där särskilt etiskt och moraliskt är det ju inte. För var går gränsen mellan att inspireras och härmas? Och särskilt roligt är det ju inte alltid när man kommit på en toppenidé och någon annan genast gör samma sak.

Nä, då är det lättare - och svårare, kanske - att inspireras av inredning. Just nu (?) vill jag ha allt hos Bruka Design. Så till den milda grad att jag faktiskt skulle kunna överleva om vårt lantställe så småningom såg ut som en Brukabutik. Och håll med om att hela sortimentet doftar sommar, sol och salta bad - och skulle vara som klippt och skuret för vårt hus på landet!

Planer och inspiration - och lite hederlig gammal snålhet

Våra planer på att göra om sovrummet fortskrider, även om vi inte gjort ett enda handtag ännu. Eftersom vi lever "compact living" så är varje förändring beroende av något som i sin tur beror på ännu något. Ta sovrummet, till exempel. Nya sängar står på inköpslistan, den gamla ska till landet. Men innan den kan transporteras måste huset (läs: golvet) fixas så att sängen har någonstans att stå. Och så är det ju lite roligare att tapetsera och köpa nytt samtidigt som vi köper ny säng. Göra allt samtidigt, liksom. Så där är vi alltså. Även om vi faktiskt - antagligen, tror vi - bestämt oss för en tapet, letar vi fortfarande sängbord. Såg det här fina på Village för några veckor sedan (finns i ek oxå). Skulle passa oss perfekt. Men så är jag lite snål oxå. Ett par tusen spänn för fyra ben, två skivor och en låda!? Det borde väl gå att göra billigare själv....?

Svåra val i lugn och ro

Vi funderar som bäst på tapeter till en fondvägg i sovrummet. Ingen lätt sak: Its a jungle out there! Så vilken underbar upptäckt att Björklund & Wingqvist (vanlig butik på Kungsholmstorg) har webbutik. Även om jag inte kommer att handla tapeterna på nätet, så innebär det att hela sortimentet finns i min dator (nåja...). Jag behöver alltså inte förirra mig bland alla tapetpärmar och avslöja min obeslutsamhet för främlingar i någon butik. Hädanefter blir det en kopp te i soffan med datorn i knäet. Så det så!

How was your day, dear...?

Söndag. Vilodag? Icke! Hemma hos oss har det bakats bullar, målats väggar, scrappats, rensats garderober, städats.... Just nu puttrar en kålpudding i ugnen och en köttfärssås på spisen. Snart ska jag måla en andra stryktning på en MDF-skiva i samma färg som dotterns fondvägg (som så småningom ska toppas med "magnetfärg" och bli en anslagstavla i E:s rum. Smart va`'?!)... Vem har sagt att man måste ta det lugnt när man är sjuk?

Vem har sagt att man måste ligga still när man är sjuk?

Efter att ha mått pissigt till och från i tio dagar nu (jag är så trött på att vara sjuk och att vabba så Ni kan inte tro...) klättrar vi på väggarna här, hela familjen (när vi inte hostar, alltså). Så idag bar det iväg på sedvanlig lördagsshopping, trots allt. Fixade lite ärenden, åt lunch på Dieselverkstaden och hängde i bibliotekets läshörna (där E försökte prata med precis alla - stora som små - som kom i hennes väg) innan vi storhandlade och åkte hem. Men inte för att vila, å nej! Häromdagen var mannen på Ikea för att lämna tillbaka diverse saker och kom hem med rullgardiner till vardagsrummet på rea. För 65 spänn styck hoppas vi nu slippa de försynta frågorna från våra utsocknes besökare om huruvida vi tänkt sätta upp något insynsskydd i vardagsrummet (att bo i "den nya innerstaden" innebär ju viss "förtätning" som tillsammans med moderna lägenheter med större fönster än normalt gör att grannarna ibland kommer lite väl nära - dock inte så nära att någon "stockholmare" reagerat - särskilt när det gäller TV-vanor. För med stora fönster OCH stora TV-apparater är det nästintill omöjligt att undvika att hålla koll på vad grannarna är intresserade av. För ett par veckor sedan fick t.ex. en grannfamilj vårt medlidande: Klockan 23.30 en tisdagskväll gick en Nalle Puh-film för fullt medan två illbattingar i 3-5 årsåldern härjade runt som värst. Stackars, kommer jag ihåg att vi tänkte....)... Hur som haver är det grannarna snett ovanför oss mitt över gatan som torde ha bäst koll på hur vi har det, så då borde ju även halvneddragna rullgardiner skydda lite.... Särskilt när vi har folk som "kinesar" här (se där! Jag drog mitt strå till stacken! En - annan - språkfascist på jobbet ansåg nämligen att verbet kinesa, dvs. att övernatta hos någon under enkla förhållanden, håller på att försvinna). Så nu sitter de där. Dessutom köpte vi väggfärg och spackel till dotterns rum. Så nu finns det inga ursäkter längre.....

Tomtefobi

Inför julhelgen som just varit hade familjen efter moget övervägande bestämt sig för att inte ha någon julgran (plastgran, tyckte mannen - då får det vara, tyckte jag). Trist, men sant. Men ett par tomtar som pyntade hemmet kunde mannen faktiskt gå med på. Jag säger faktiskt, för min man fullkomligt avskyr prydnadstomtar! Det enda undantaget var ett par stilistiska - nästan grafiska - keramiktomtar jag köpte förra året (och fick ha framme ungefär i fyra dagar eller så....). Dessvärre låg de längst in i vårt överfulla källarförråd och gick inte att komma åt (åtminstone var det den förklaring jag gavs....).

Som en eftergift åt dottern (som ju måste vaggas in i några egna familjetraditioner) gick mannen med på att köpa en "tomtejävel", bara han fick vara med och säga sitt. Sagt å gjort. Till affären bar det där jag förevisade den ena tomten efter den andra som alla fick nej. Eftersom expediten- så här två dagar innan julafton - höjde frågande på ögonbrynen kände jag mig tvingad att förklara att han lider av tomtefobi. Jag trodde hon skulle bryta ihop av skratt! Sen blev hon faktiskt lite orolig, undrade om han fått en överdos av prydnadstomtar som barn (varpå mannen nickade ivrigt och skyllde allt på sin mamma och storasyster) och drog tag i mannen för att själv visa honom den ena tomten efter den andra med ett entusiastiskt litet utrop "men han är ju GLAD, det är ju inget farligt!". Hur som helst, hem kom vi med denna tomte. Om det beror på att han var gladast i gänget eller om mannen helt enkelt gav upp - å med sig - när i princip hela affären var emot honom, det vet jag inte. Men dottern älskade nissen på fönsterbrädan i allafall.

Jobb (-ig?) helg

Var det någon som trodde att vi haft en lugn och skönt helg på landet?! Oh nej! Slit å släp, så till den milda grad att jag funderar: Är det verkligen värt att ta en semesterdag om man är tröttare än innan semestern? Så klart att det är, även om jag var tröttare än tröttast när klockan ringde imorse. För vi har inte bara fått mycket gjort (tack alla snälla människor som valde att offra semesterdagar och muskelkraft på oss!), vi har haft trevligt oxå.

Husstatus

Förra helgen såg det ut så här: "panel" på undersidan av taken (jag är SÄKER på att det INTE heter panel när det sitter just där, men Ni fattar vad jag menar) och färdigt att lägga takpannor.

Husstatus

Vi har golv och innertak på nedervåningen, öppningen till loftet är kapat (inklusive öppning för trappa), väggstommar monterade, köksväggar med gipsskivor på plats och en del köksskåp monterade. Dessutom är merparten av elen dragen i köket. Utomhus är ett tiotal träd (bland annat en ek, ett gäng hasselbuskar, en björk och en enbuske) fällda, ved staplad och sly/små grenar staplade för en framtida brasa. Detta både för att få tomten större/ljusare och göra det möjligt för markberedarna att ta sig fram på ett enkelt sätt. Vi lyckades t.om. förbereda en liten berså i skogsbrynet (just det arbetet avbröts abrupt när undertecknad trampade på en orm - åtminstone tror jag att det som "fladdrade till" under foten var en orm: jag stannade inte tillräckligt länge för att se efter utan flög en meter upp i luften och sprang därifrån!). Allt detta på cirkus fyra dagar. Så Ni förstår att vi är mer än nöjda, mannen och jag.

Ps. En dag var vi nio stycken som jobbade och slet. Om vi hade budgeterat för den arbetsinsatsen? Nja, men så var det bara en som fick betalt oxå.... En låda piggelin för fyra timmars jobb får man väl anse vara billig arbetskraft? Övriga får betalt i "tillfällig besittningsrätt" i det framtida huset. Bra va'?!

And the Oscar goes to......

Övat några tacktal på länge? Ni vet, "Oh, det var SÅÅ oväntat att just jag skulle få pris för bästa kvinnliga artist, Nobelpriset i litteratur, bäst klädda avloppsrenare - eller vad det nu vara månde - så jag har inte förberett mig". Och så lyckas de ändå hålla ett sjuttioelva minuter långt tacktal ackompanjerade av några passande tårar som sakta rinner ner för kinderna (har Ni förresten sett "Vänner"? Jag säger bara Phoebe, Rachel och Joey och - är det en tandkrämstub...?).

Hur som helst, väl hemma igen insåg jag att det nog är på sin plats med ett tacktal - eller en lovsång, kanske....? - för all hjälp vi fått dessa två-tre veckor. För vi har kommit såå mycket längre med hus och tomt än vi vågat hoppas på tack vare svärföräldrar, svägerska och svåger som snickrat, röjt skog och dragit sly utöver att bistå med mat, dusch, tvätt och barnpassning. Säg till när det är Er tur - vi kommer som ett skott, jag lovar! S & A, E & C, vilka starka killar. L&K, A&J, tack för alla råd och tips över "duschöl" och whiskey. Och tjejerna S&L, utan Er hade det varit svårt att bli bröllopsfin med fem dagars varsel. Tror jag fick fler komplimanger den kvällen än jag fått sammanlagt i hela mitt liv (L, är ett klänningsköp/övertag möjligtvis förhandlingsbart....?). Fast när det gäller huset kanske vi först och främst skulle tacka vädergudarna som gjorde det oattraktivt att hänga på stranden hela dagarna.....?

Sandloppor och Blötdjur

Efter drygt fyra dagar har vi kommit in i någon slags semesterrutin där förmiddagen består av lite huspyssel för mannens del (han lägger golv i vårt stora hus). Dottern och jag passar då på att promenera - oftast inte längre än till närmaste granne eller kompis där E får utforska världen på egen hand (det svåra med vår 15 kvadratssemester är att E inte kan vara ute på egen hand: vår tomt är gropig och jordig och full av tistlar och nässlor, så när vi är hemma blir hon en inomhusfånge bakom träplankorna vi satt fast i dörrhålet) medan jag får en kopp kaffe (idag ska jag dessutom få massage - hurra!). Sen blir det lätt lunch hemma innan vi packar ihop oss för en eftermiddag på stranden. Dottern ÄLSKAR både stranden och vattnet. Totalt orädd kryper hon bara rätt ut i vattnet - och fortsätter att krypa trots vågor och kallsupar. Hon storskrattar och avtvingar alla som går förbi minst en vinkning och ett leende. Efter att ha badat och solat oss trötta packar vi duschväskan och går över till grannarna/vännerna A&J för en dusch. Och sen har det blivit middag - och vin - med vänner varje kväll, antingen hemma eller ute (med begränsade matlagningsmöjligheter bjuder vi in oss själva både här och där utan att skämmas....). Sämre kan man ha det, eller hur?

15 kvadrat semester

Vi kom fram till slut. Fast ett tag misströstade jag faktiskt. Sen avfärd, stopp på Ikea, Onoff och Elgiganten. Lång rast med grinig dotter i Kårtorp (där den stora behållningen var en ponny som oxå rastades med glass!). Åsså varmt som 17. Men framme var vi vid 20-tiden. Snabbt som 17 möblerade vi, fixade el och lampor, hängde gardiner (nåja...), fixade toalett och diskbänk (nåja igen...), startade micro, hämtade kylskåp och packade upp. Pust! Vid 22-tiden hade dottern äntligen somnat och mannen och jag kunde slå oss ned på trappan i kvällsmörkret med en öl. Äntligen semester! Och blir bara vädret lika varmt och soligt som idag (har hängt på stranden hela dagen - dottern var som galen i havet!) kan nog 15 kvadrat också vara ett semesterparadis. Men om vädret blir skräp kommer vi antagligen slå ihjäl varandra.... Fortsättning följer, alltså!

Ps. Några bilder blir det inte - Klantpricken har glömt kamerasladden hemma...