Grattis på namnsdagen

Häromdagen hade dottern namnsdag, något hon var mycket stolt över. Och eftersom livet är för kort för att INTE fira när tillfälle ges, fick hon en liten present: ett par "klackskor" från leksaksaffären. Så nu klappras det förtjust runt i hela lägenheten (och jag får ha mina skor ifred), men de används också till att arrangera små "stilleben" här och var. En skofetiscist i begynnelse, månne....? I så fall skyller vi på pappa: Vid åtta månaders ålder hade nämligen ungen fler skor än mamma, men avsevärt färre än pappa som också var den som tyckte att dottern behövde minst tolv par - trots att hon ännu inte kunde gå....!