söndag 3 juni 2012

Ännu en aktivitetshelg

Även denna helg gick i träningens tecken. Mannen sprang Stockholm maraton, under förskräckliga omständigheter, men eftersom han inte sprang för sin egen skull hade han massor av kraft kvar i mål och familjen slapp stå vid sidan om och frysa (inledningsvis var min plan att springa en runda på morgonen innan mannen drog iväg, men frågan "varför då?" dök upp i skallen så fort jag drog upp gardinerna. Antar att dryga fem tusen som aldrig kom till start slagits av samma tanke....).

Samtidigt som mannen skuttade runt (nåja, men oförskämt pigg var han enligt vittnesuppgifter - t.om. på Västerbrons andra varv där antalet sekundmetrar tycktes tvåsiffriga) på Stockholms gator med en klient, hade dottern dansuppvisning. Sedan simskola och jag passade på att göra ett gäng längder i bassängen, jag med (den vanliga bassängen, märk väl - även om de som känner mig har fog för att anta att det var barnbassängen jag menade).

Efter ett trevligt restaurangbesök med vänner (tillika grannar) på områdets sprillans nya blev det lite sömn innan det var dax för dottern att springa i mål på Stockholms stadion, hon med. Vädret var - tack å lov - något bättre, men någon efterföljande picknick blev det inte tal om (däremot firades det med tårta på ett fik tillsammans med några av de ca tio ungar från grannskapet som sprang). Härlig stämning, trots duggregnet som föll. Mycket tack vare att Minimaran ÄR ett fantastiskt arrangemang. Även om de minsta bara springer 1170 meter är det precis samma grej som för den vanliga maran: det är nummerlappar, vätskekontroller, särskilda tröjor för för alla löparna, uppvärmning med SATS, storbildsskärm, medalj och "goodiebag" i mål.

Det enda som provocerar mig (å det mildaste) är att man väljer att sära på pojkar och flickor. Redan i de yngsta klasserna. Trots att det inte är någon tävling i den bemärkelsen, ingen tidtagning. Först startade alla flickorna (tre startgrupper med fem minuters mellanrum i åldern 5-6 år). Sen tio minuters uppehåll. Därefter tre pojkgrupper i åldern 5-6 år. VARFÖR DÅ? Särskilt som det i dotterns "kompisgäng" av smålöpare fanns både tjejer och killar. Nu fick de inte springa tillsammans. Varför inte ha sex startgrupper i åldern 5-6 år - PUNKT. Det är ju ingen skillnad mellan könen, i alla fall inte i den här åldern, som dessutom umgås mer utifrån årsgångar än kön (åtminstone på vår förskola). Och om ambitionen är att  - baserat på antagandet om att det FINNS en skillnad - hålla ihop startgrupperna, misslyckas man kopiöst även i nuläget: några springer långsamt, några snabbt, några med sina föräldrar, andra själva..... Startgrupperna mixas iallafall inne på Stadion och då är det mer sympatiskt att hålla sig till ålder, inte kön. Eller....?

2 kommentarer:

Anonym sa...

Attractive portion of content. I just stumbled upon
your blog and in accession capital to say that I acquire in fact enjoyed account your
blog posts. Any way I'll be subscribing in your feeds or even I success you get admission to consistently rapidly.

Here is my site ... travel

Anonym sa...

Hey there would you mind letting me know which webhost you're working with? I've loaded your blog in 3 completely different internet browsers and I must
say this blog loads a lot quicker then most. Can you recommend a good hosting provider at a
reasonable price? Many thanks, I appreciate it!

my web-site :: luxe vakantiehuizen