Imorse vaknade jag strax efter sju av att dottern frågade om det var söndag idag. Jo, så var det ju. "Ja men är det alla mammornas dag idag", blev nästa fråga. Och jag blev faktiskt tvungen att tänka en stund: eftersom mannen är på jobbresa även denna helg hade jag inte räknat med att bli firad och alltså glömt hela saken. Men visst hade hon rätt. Så fort jag sagt det hoppade hon upp ur sängen och beordrade mig att blunda för att jag "skulle få en present". Vanligtvis brukar det betyda en teckning (vi kör den här ritualen åtminstone tre gånger om dagen), så döm om min förvåning när hon trollade fram en alldeles riktig present ur garderoben!! Jag blev så otroligt stolt och glad och rörd (allt på samma gång) över att hon faktiskt lyckats både hålla det hemligt och komma ihåg presenten på rätt dag. Underbara unge (och man, så klart)!
Ps. Vår brunchtradition på Mors dag fick visserligen ge vika, men till frukost bakade dottern och jag scones som vi åt varma med smör och jordgubbsmarmelad till kaffe/te och goda juicer. Inte fy skam, det heller.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar