Eftersom jag skulle göra ett kort besök i verkligheten idag (alltså jobba mellan sjukdom och vabbande) klev jag upp klockan tio över fem. På trötta (sov skitdåligt inatt eftersom både dottern och jag hostar som tokar) och darriga (första gången jag är utanför dörren sedan i onsdags) ben tog jag mig till kontoret där jag loggade in klockan kvart i sju.
Drack en kopp kaffe medan jag kollade e-posten (faktiskt bara 47 stycken - trots flera dagars bortavaro). Sen satte jag bums igång med att förbereda morgonens presentation och göra en powerpoint till den. Kvart i tio var jag klar. En snabb kopp te och klockan tio höll jag presentationen. En timme senare korrekturläste jag en rapport och lämnade synpunkter på innehållet innan det var dax för en snabblunch (medhavda köttfärsbiffar i tomatsås med bulgur, oliver och hoummus) och en knasig diskussion om barnaga och att dricka för lite alkohol (fråga inte...). Strax efter tolv är jag tebax på mitt kontor. Bestämmer mig för att prioritera om: istället för att göra färdigt tertialrapporten först börjar jag skriva den femsidiga rapport som efterfrågats på högre ort och som hade deadline bara tre timmar senare (!!! jag var bara liiiite stressad...).
En timme senare har jag tre färdiga sidor (det lönar sig att vara flink i fingrarna) när chefen sticker in huvudet och frågar hur det går med tertialrapporten. Talar om vad jag gör varpå chefen ser otroligt frågande ut: - Vad? Vilken rapport? Vem har sagt åt Dig att göra det? När jag försynt svarar "Du" ser chefen rätt brydd ut och bestämmer bums att den har lägre prioritet än tertialrapporten. Så jag byter arbetsuppgift. Igen. Tjugo minuter senare ringer pressekreteraren och undrar om jag kan ställa upp för intervju med en journalist, så jag börjar förbereda mig på alla konstiga frågor som kan komma. Då vrålar någon plötsligt mitt namn i korridoren. Shit! Hade totalt glömt att vi hade ett möte. Efter en timme full av diskussion, hätska åsikter och skilda uppfattningar lämnar jag försynt mötet för att ringa journalisten.
En halvtimme senare hafsar jag snabbt ner några ändringar i tertialrapporten, skickar den för granskning till chefen, stänger av datorn och ilar mot bussen för att hinna vara hemma till 17. Mannen har nämligen tagit ett extra jobb (eftersom han inte tycker han har tillräckligt att göra med heltidsjobb, jobbresor, logistien kring dottern, vanlig löp- och styrketräning, MMA-träning, Thaiboxning, husbygge och......) på ett flashigt träningshak i stan en gång i veckan. Så vi pussas hej och hejdå i dörren, sen är jag och min febersjuka dottern solokvist. Efter mat, bad, tandborstning, fem blöjbyten på drygt 90 minuter (någon slags rekord), en nio minuter lång och svettig kamp för att förmå dottern att ta penicillinen, välling och läst saga sover hon nu. Själv ska jag ta en dusch, en kopp te och andas uuuuuuut......!
Så där, ja. Det var min måndag. Hur var Er?
3 kommentarer:
De många blöjbytena beror med all sannolikhet på penicillinet, försök få i henne ett par matskedar dofilus eller A-fil i samband med att ni ger henne medicinen.Det brukar vara bra
Kram Farmor Gärd
Tack för tipset! Ska genast prova.
Annars var mitt andra "stalltips" att det handlar om någon slags mini-influensa: Tre kollegor berättade om egna barn och deras dagiskompisar som alla börjat med hosta och snuva för att sedan få hög feber och dålig mage dag tre och fyra.
Idag har hostan definitivt bättre - inatt var det bara min hosta som höll mannen vaken. Men hon är fortfarande lite febrig till och från. Men det värsta är att hon är så vinglig: Hon ramlar och slår sig precis hela tiden..... =(
...Å apropå inlägget: Idag ringde chefen (är hemma och vabbar) för att tala om att rapporten visst var prioriterad. Så nu vet jag vad jag ska göra imorgon.... Kan inte göra annat än skratta åt eländet!
Skicka en kommentar