Hur enkelt som helst?

Alltså, jag tycker att jag är hyfsat bra på att laga mat. Tycker t.om. att jag är rätt okej på att baka, även om det inte tillhör mina favvissysselsättningar. Men ibland går det liksom bara troll i saker. Särskilt saker som"alla" säger är "hur enkla som helst". Irriterande. Särskilt som jag brukar klara lite mer omständiga saker hur enkelt som helst (kanske är det som M säger, att det beror på att jag är lite omständig....?). Inför mitt "efterskottskalas" (för att använda fyraåriga S ordval) i söndags skulle jag t.ex. göra svärmors goda marängtårta som enligt uppgift var just "hur enkel som helst" att göra. Inte för mig, inte. Sammantaget har jag slängt tre tårtor/satser tårtsmet i soporna och det slutade med att min fantastiska svärmor gav upp hoppet om mig och mina tusen receptfrågor och helt sonika bakade den själv och tog med sig till kalaset. Undrar om det är DET som gör det "hur enkelt som helst"....?

Ps. TACK kära underbara alla för att Ni ville dela min dag med mig. Jag tyckte verkligen att det var jättehärligt att ha Er här, att Ni tog Er tid, och jag uppskattar Er alla enormt mycket för att Ni finns i mitt liv.

Lätt eller svårt? Tja, bedöm själva - här kommer receptet:

Blanda 3 äggulor, 1½ dl socker, 3/4 dl mjölk, ½ dl smält smör, 2½ dl vetemjöl, 5 tsk bakpulver och 1 tsk vaniljsocker. Bred ut smeten på en plåt med ett smörat och mjölat bakplåtspapper.

Vispa 3 äggvitor och 2½ dl socker till hårt skum och bred ut marängsmeten ovanpå den första smeten (håll marängen innanför den första smeten eftersom den flyter ut lite under gräddningen).

Grädda i 200 grader i 20-25 minuter. Låt svalna. Dela kakan i två delar. Bred 6 dl vispad grädde och hallon (eller andra bär eller frukter) på den ena och lägg den andra ovanpå.