... Bussar som inte håller tidtabellen.
.... Vår hemtelefon som laddar ur på tio minuter trots fulladdat batteri.
... min garderob - å särskilt då min skogarderob.
... att bemötas med total tystnad i flera veckor innan svaret blir nej tack på en inbjudan.
... höstmörkret. Redan. Och att alltid vara trött.
... dem som hellre stirrar in i väggen än säger hej när vi möts - å andra som helt enkelt ignorerar en.... min, till synes, konstanta minustid på flexen. Hur svårt ska det vara!?!
....folk som frågar mig saker, men inte lyssnar på svaret.
... män som inte kan låta bli att retoriskt klappa kvinnor på huvudet, oavsett ålder, funktion eller tillfälle.
... mig själv och att jag inte vet vad jag vill!!!!
Sisådärja! Nu har jag fått "bitcha" av mig. Känns redan mycket bättre.
2 kommentarer:
Du är världens bästa så då får man vara trött ibland...hrm ibland känns det som hela världen är sjuk och jag är doktor...eller? kram A
Gulle dej! Tack för uppmuntran.
Skicka en kommentar