Gräset är inte alltid grönare....

I lördags skulle mannen ha en efterlängtad kväll för sig själv. Hela veckan hade han längtat. Inte en kotte skulle han träffa. En bio, kanske. Eller ett glas vin och en bra bok i en lounge-soffa någonstans. Han pep iväg när jag kom hem på eftermiddagen. Kvart över sex ringde han och frågade om vi hade ätit eller om han skulle köpa med sig något. För plötsligt hade han längtat och kommit på att han helst av allt ville spendera lördagskvällen med oss. Sötis!