Besviken

Har just läst Karin Alvtegens "Skugga" (2007) och måste tyvärr säga att jag är grymt besviken. Visst, språket är lika underbart som vanligt. Men historien är förutsägbar (bortsett från en tvist i utkanten av historien de femton sista sidorna). Om min besvikelse beror på högt ställda förväntningar? Kanske. Fast vad spelar det egentligen för roll? Besvikelsen är lika stor ändå.