Lucia

Det finns få saker jag saknar från skoltiden. Ja förutom alla kompisar, förstås. Efter studenten gick det där naturliga och självklara sättet att träffa vänner förlorat: - Plötsligt var vi själva tvungna att vara aktiva om vi skulle hålla kontakten, vilket vi i och för sig får sägas ha varit bra på eftersom jag 20 år senare räknar några av mina gamla klasskompisar till mina bästa vänner.

Men en sak saknar jag: Luciafirandet. Och nu menar jag inte festandet som traditionsenligt ägde rum kvällen den 12 december och som blev mer eller mindre blött (Vad säger Ni, girlies? Någon som druckit tequila sen vårt sista Lussefirande...?), även om det oftast blev lyckat (svårt att vara annat när så gott som ALLA festade på samma ställe - risk för intriger är bara förnamnet...). Nä, jag menar själva Luciatåget. Jag har så gott som alltid sjungit i skolkörer och det är något speciellt med att gå upp aptidigt för att gå i skolans Luciatåg. Hög mysfaktor, även om det under gymnasietiden inte sällan innebar att vi gick direkt in i tåget från festen kvällen innan. Galet, men det hörde liksom till, även de år jag inte ingick i kören. Kanske någon underförstådd tävling om vem som festat mest/haft roligast kvällen innan. Suck! Plugget eller inte - jag saknar verkligen INTE tonårstiden. Men lite nostalgisk får man ju vara: Those were the days, liksom...