Idag firar vi kanelbullens dag. Eller firar och firar... Det finns nog någon lobbygrupp någonstans som jobbar häcken av sig för att vi ska göra just det, men frågan är om vi nappat... Fånigt med konstruerade högtidsdagar, tycker jag å ena sida. Å den andra är väl allt firande konstruerat i någon mån och varför inte ta till vara på alla tillfällen att piffa upp vardagen?
Någon bulle har det ännu inte blivit för mig (fast jag var bra sugen efter min långpromenad i solen). Men väl för M. Ringde för att påminna honom om vilken dag det var - vilket knappast behövdes. Två stycken hade redan slunkit ner till frukost - och fler lär det väl bli, kan jag tänka. Funderar på att ge honom boken "Bara bullar" av Åsa Swanberg som släpptes igår....
Annars är det jag som står för kokbokshandlandet i familjen. Fast så där vansinnigt många kokböcker köper jag faktiskt inte om sanningen ska fram. Jag får de flesta. Det har till exempel blivit lite av en tradition att ge mig kokböcker till jul och födelsedag. Särskilt från min mans familjs sida. Och jag ser fram emot dessa, kanske förutsägbara, presenter. Längtar faktiskt redan, fast det är långt kvar. I år hoppas jag särskilt på "Två systras söta" (som vanligt, kanske ska tilläggas, eftersom det är tredje året jag vill ha just den) av Lisa och Monika Eisenman, "Vinterns söta" av samma författare och Leilas guldkant på vardagen. Men innan födelsedagen är här kommer det säkert en massa nya att önska sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar