Nästan alla tidningar som finns har ju någon form av frågespalt där några självutnämnda (?) experter serverar klyschor och plattityder på löpande band. Det kan handla om allt mellan himmel och jord, men oftast är det (väl?) sex och samlevnadsfrågor. Men undantag finns. Det bästa insändarsvar jag någonsin läst hittade jag i M Magasin (nr 6 2007). Under rubriken "Pengarna och livet" svarar Birgitta Piper (chef för Sydsvenskans ekonomiredaktion) på läsarnas frågor. Och det här svaret var allt annat än mjäkigt. Så bra att jag måste återge det i sin helhet.
Fråga: (---) På min mans sida finns två särkullbarn som vi är osams med och som min man inte vill ska ärva någont. Båda barnen är adopterade. (---) Min man blev änkling 1980 så det finns ett morsarv som ska regleras enligt lag. Hur ska vi förfara? Vi är helt på det klara med attman inte kan göra dessa särkullbarn arvlösa men hur gör man för att minska arvet för dessa? Tacksam för svar.
Svar: Detta är svårt. Din fråga fick mig att må illa. Små föräldralösa barn har inte en chans att välja sina adoptivföräldrar. Jag antar att Din man en gång var högst delaktig i adoptionen av sina barn. Att han hade någon form av kärleksfull drivkraft. För vore han lika kallsinnig då som han tycks vara idag till sina barn så skulle adoptionen sannolikt inte ha gått igenom, så noga som svenska adoptivföräldrar synas i sömmarna. Vore jag i Dina kläder skulle jag därför syna denne Din man riktigt noga och istället ifrågasätta den brist på ansvar som gör att han vill göra sina adoptivbarn arvlösa, eller så lottlösa som det någonsin går. Föräldrarollen var tydligen inte lika kul när det kom pengar och arv in i bilden.
Jo då. Det kan vara nog så svårt att klara av och hantera konflikter med biologiska barn. Kanske ännu svårare med adopterade barn, med tanke på det dåliga samvete man sannolikt drabbas av när man blir fly förbannad på dem. Hur berättigad ilskan än må vara.
Att försöka göra sina vuxna adoptivbarn arvlösa är det mest tragiska jag hört på länge. Att därtill uppenbart missunna barnen deras morsarv är lika magstarkt. Nu är ju dessa barn åter föräldralösa. Moderslösa och med en pappa som inte vill ha med dem att göra. Sug på tanken att denne Din mans attityd mycket väl kan drabba någon annan i helt andra sammanhang.... För att inte tala om den arvstvist som Ni med stor sannolikhet kan vänta Er så småningom. Kontakta jurist, det kanske kan få Er på andra tankar.
Svaret avslutas sedan med ett par rader "krassa fakta" om vad som gäller rent juridiskt. Så himla bra: Snacka om våga ge svar på tal! Go Birgitta!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar