Dumma människor?

Som alltid på stora personalfester förundras jag över hur många människor jag skulle kunna svära på mormors huvud att jag aldrig sett förut. Kul, men det är inte alltid man är på humör för att nätverka. Då är det skönare att skippa skitsnacket och hänga med folk man gillar. Vi är ofta ett (stort) gäng kollegor som hänger i de här sammanhangen och har skoj. Men inte ens det eliminerar tydligen risken för dumma kommentarer....

Min adoption kom upp som samtalsämne. Kollegan ifråga undrade från vilket land och konstaterade sedan att hennes bror är tillsammans med en tjej som oxå är adopterad från Korea, "så Ni kanske känner varandra...?". Namnet var inte bekant, varpå hon säger "nehej, vad konstigt för hon är med i en sån där förening där det bara är adopterade koreaner". Jaha. Förklarade för henne att det har jag aldrig varit, men egentligen ville jag bara skrika. Alltså, hallå!! Exakt HUR tänkte Du nu? "Hmmmm... Du har blå ögon och blont hår och kommer från Norrland, då måste Du känna min kompis som oxå är blond och blåögd"?

Okej, visst finns det människor som blir socialt nervösa i såna här sammanhang (men den här tjejen och jag har träffats flera gånger förut, jobbat i samma projekt). Har varit med om det förut, just på adoptionstemat:
- "Du är adopterad från Korea, va'?"
- "Ja"
- "Det är min flickvän oxå"
- "Jaha".
Och där tog det stopp! Alltså, vad ville killen säga med det? Att vi är lika? Att vi borde ses och dela erfarenheter?

Summan av kardemumman: Människor är inte alltid så smarta....