Visst är det något visst med tulpaner? Förutom att de är vackra kommer de liksom med löfte om vår. Tror jag älskar dem just därför. Helst vill jag ha vackra, franska papegojtulpaner. Såna där som kan stå ensamma i en smal vas utan att skämmas för sig. Dyra, så det blir det sällan. Men ett vanligt knippe - eller två - blir det ett par gånger i veckan. Kan inte låta bli - de ger ju sån lyckokänsla!
1 kommentar:
Nu står det tre franska saker i en vas på bordet. Så fina, så fina!
Skicka en kommentar