tisdag 5 december 2006

Julklappar eller inga julklappar

Så här års börjar folk springa runt som skållade troll för att hinna skapa Bullerby- eller Fanny & Alexander-jul trots att de jobbar heltid och inte HINNER stöpa sina ljus, stoppa sin korv, slakta sin gris, koka knäck… Ja, Ni fattar vad jag menar. Barndomens drömmar och föreställningar sitter djupare än vi tror. Åtminstone hos mig och framförallt när det gäller julklappar. För ungefär samtidigt som stressnivån når sin årliga peak brukar mina nära å kära säga att "vi kan väl strunta i det där med julklappar i år…?". Va’?! Vad 17 menar de?! Inga paket att öppna på julafton?! För mig är det som att svära i kyrkan - helt otänkbart!
"Missförstå mig rätt". För mig handlar det INTE om att få en massa dyrgripar (eller billigt bjäfs som inte gör en människa lycklig), absolut inte. Visst vill jag få öppna ett paket, men för mig är det framförallt "drömmen om den perfekta julklappen" som hägrar. Att ge bort, alltså. Ni vet, när man kommer på den perfekta klappen till brorsan, syskonbarnet eller vem det nu vara månde. Klappen som är så perfekt att personen i fråga inte ens VET OM att han/hon vill ha den förrän de ser den. Helst vackert inslagen oxå, förstås. Har faktiskt några sådana på lut och att då få höra att "vi skiter i julklappar" är förbenat tråkigt, även om jag oxå självklart tycker det vore skönt att slippa kommersstressen.

För Er som - precis som jag - gillar paket, men tycker att det är onödigt att "byta pengar" med varandra när "man ändå får något man inte gillar" finns det ju lösningar. Vad sägs om att:
1.) Alla köper EN julklapp som läggs i en hög. Sällskapet spelar ett (snabbt/kort) spel och vinnaren får välja paket först. Spelet börjar om och nästa vinnare får välja bland klapparna som finns kvar. So What om farsan får en barbiedocka och systerdottern en motorsåg? Det är en del av charmen/poängen!
2.) Alla köper julklappar till alla, men varje klapp får kosta max 20 kronor. Sätter prov på fantasin, men är knappast mindre stressframkallande…. Snarare tvärtom!
3.) Var och en drar i god tid namnet på den enda de ska köpa julklapp till. Praktiskt, men ganska tråkigt….
4.) Julklappen måste bestå av något som går att äta, dricka, läsa eller lyssna på (tack för tipset, J!). Stressen att "måste komma på en julklapp till syrran" begränsas.
5.) (En snarlik variant vi kört i min storläsande familj:) Var och en köper och får en pocketbok. På så vis får man en bok någon annan anser att man ska läsa. Själv har jag läst en hel hög bra böcker jag annars inte skulle sett åt.
6.) Alla julklappar måste vara hemgjorda, hemsnickrade eller bestå av något man redan hade hemma. En chans att bli av med de där fula ljusstakarna som aldrig lämnat skåpet, köksredskapen som skulle vara SÅÅÅ bra men som aldrig ens öppnats eller mormors gamla spetsdukar som inte passar någonstans. Kanske hittar andra användning för dem?
Har Ni fler smarta lösningar på julklappsdilemmat?

Inga kommentarer: