Lycka på två små hjul

Ända sedan i vårvintras har vår unge med jämna mellanrum sagt sig vilja ha en sparkcykel. Flera av hennes dagiskompisar har - för att inte tala om dagiskompisarnas äldre syskon - men vi har sagt nej av ett enda skäl: vi har velat att hon skulle lära sig cykla på riktigt först.

Och cykla lärde hon sig i påskas, däremot är hon inte världsbäst på att bromsa. Hon har vääääldigt lång bromssträcka, vilket gör att vi har hjärtat i halsgropen både en och sju gånger under en cykeltur. Särskilt när hon cyklar på torget som sluttar lätt nedför mot kajkanten...... Än köper hon argumentet om att hon också måste lära sig bromsa innan det blir en sparkcykel (till våren har vi bestämt - eller så kanske tomten kommer med en...), men Ni kan ju föreställa Er lyckan när hon idag fick provköra "låtsasstorasyrrans" hoj! Och jag erkänner: hon var grymt duktig på att både hålla balansen och få upp duktigt med fart på de två små hjulen. Men med tanke på att provturen ägde rum på en av bryggorna så... tja, hjärtat satt på plats där det skulle. I halsgropen, alltså.