Mamma, var det jobbigt att springa?

Efter avslutat pass hämtade jag dottern från gymmets barnpassning. Medan vi väntade på att mannen och M skulle byta om åt vi frukt i receptionens soffa. Då vänder hon sig mot mig och säger: "Mamma, var det jobbigt att springa?". Blev helt tagen på sängen (så många ord i en enda mening, sån't minne och så'n koppling), men svarade att jag inte hade sprungit utan "tränat med sådana där klot som pappa har hemma". Då tittar hon på mig och säger "Jahaaa" med en ton som om hon förstod precis..... Jojomensan, det går fort nu.

.