När katten är borta dansar råttorna på bordet

Eftersom mannen är ute på ännu en av sina otaliga resor passade jag på att förnya lite här hemma. Köpte en vaxduk till köksbordet (tänk: jag fullkomligt avskydde vaxdukar som barn och "nyvuxen") i en färg som mannen sagt att han inte var så förtjust i. Fast egentligen handlade det om att meterpriset var tokhögt och att han har dålig fantasi (rosa för honom är liksom knallrosa, det finns inget annat)....! Egentligen hade vi tänkt kompromissa med en billigare duk, i en annan färgnyans. Men av erfarenhet vet jag att det där ofta är att vara dumsnål: Det slutar med att ingen av oss är nöjd med kompromissprylen och att vi - förr eller senare - köper en pryl till bara därför. Ofta har vi då lagt ut lika mycket pengar som den dyrare varan hade kostat oss från början, men med den skillnaden att vi nu står där med två produkter som ingen av oss gillar till 100%. Så när jag hittade den här fina prickiga 80 spänn billigare per meter på Artiklar slog jag till.