När vi flyttade till vår nyproducerade lägenhet från vårt funkishus från 1940-talet tyckte vi det var sååå tysssst. Inte ett ljud från gatan släpptes in genom våra tre-glasfönster och inte något spolande från någons toalett eller någon vattenkran som rann så långt örat nådde. Med mestadels barnfamiljer i trappuppgången var det inte heller mycket festande eller hög musik efter klockan 22 på kvällarna.
För ett par månader flyttade en barnfamilj ut och ett ungt par utan barn kom in i dess ställe. Och nu är det helt klart ett annat ljud i skällan. Just nu lyssnar vi till klubbmusik genom både fönster och väggar. Visst, inte alls så farligt. Särskilt eftersom dottern sover oavsett. Det är mest det att jag inser hur bortskämda vi varit. Så förutom att undra hur högt de egentligen spelar där inne (med tanke på att nybyggda hus i den här stan är så välisolerade som de är) är det bara att gilla läget. I alla fall så länge klockan är före midnatt....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar