Vi har övat Luciasånger här hemma. Hela förra veckan trallades det med dottern inför hennes första Lussefirande någonsin. Ny klänning, glitter och tärnljus införskaffades oxå (de små skulle inte gå i tåg, så något lucialinne tyckte vi inte behövdes i år), bara för att inse att lillkråkan var alldeles för hostig och snuvig för att gå till dagis i fredags. Så var det med det. Men mannen och jag fick ju träna i allafall...Å apropå gamla barnsånger. En av låtarna som vi nötte in var "I ett hus vid skogens slut..."(Ni vet, den med den lilla tomten som tittar ut, haren som skuttar fram så fort och knackar på porten: "hjälp ack mig" och alla rörelserna till). När jag var barn sjöng vi "...annars skjuter jägarn mig". Lite väl hemskt kanske (fast inte så hemskt som de där 3-åringarna på en förskola i Norrland som leker "älgjakt" med sina förskolepedagoger... Stort mediauppslag under hösten), för kompisarnas ungar sjöng "...annars så tar jägarn mig". Och denna generation (dotterns alltså) tycks än mer beskyddade. För nu lyder texten plötsligt "...jag vill bara värma mig". Bra eller dåligt? Sjutton vet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar