Min tur - Dagisbetraktelser del I

Så var det min tur att vara på dagis. Måste säga att jag var oerhört nyfiken (om än stressad över den dåliga tajmingen med deadlines osv. på jobbet), så otroligt häftigt att min dotter har en hel värld som jag inte varit inkluderad i! Å trots att de mörka ringarna var på plats under E:s ögon redan innan vi gick till dagis (hon vaknade ap-tidigt i morse och ville inte somna om) så gick det riktigt bra. Jag smet ut efter en halvtimme, och även om hon blev ledsen så var det okej liksom. När jag smygkikade bakom gardinen en stund senare var allt frid å fröjd. Så där satt vi, tio föräldrar i ett litet rum bakom vilorummet, och fikade på yttepyttestolar i två timmar medan E och småfolket sjöng, dansade, lekte och åt lunch (premiär idag). Öronen var på helspänn så klart, vi försökte hela tiden identifiera gråten som hördes i spridda skurar över hela dagis ( inskolning på flera avdelningar). Hoppas det går lika bra imorgon.