Fick ett SMS i fredags om vändningar i livet, som att sitta ensam en fredagkväll, prata jollerspråk och para ihop pyttesmå strumpor. Vem hade trott det? Eller (mitt svar) att byta sovmornarna på söndagar mot gröt, blöjor och en snorig liten näsa. Vem hade trott DET?Min helg förflöt verkligen i jollrandets och snytandets tecken. Mannen var ju som sagt bortrest och jag tror inte jag pratade med en enda vuxen människa in person på hela helgen. Jo, i fredags när "lördagsplanerna" blev av och A kom över på middag. Men både söndagens och dagens planer ställdes in på grund av sjukdom. Passade egentligen ganska bra eftersom E:s förkylning blivit värre: i två, tre nätter har vi vaknat, snytit och tröstat i princip varje timme. Så när M kom hem igår kväll började jag nästan gråta av lättnad. Så skönt, så skönt att ha honom hemma!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar