I dessa tider när så gott som alla "lånar" sina filmer och sin musik från internet är vi ett ovanligt släkte, mannen och jag. Medan han fick en DVD-box med första säsongen av serien "Rome", fick jag Bruce Springsteens senaste CD "Magic". Övriga församlade tycktes göra stora ögon: "Va'?! Köpta skivor? Är det SÅ de ser ut?". Blir nästan idiotförklarad och känner mig lika dum som när jag flyttade hemifrån och tycktes vara den enda i världen (okej då, i min bekantskapskrets) som bums anmälde TV-innehav och betalade licensen. Men håll med om att det är något speciellt med en nyköpt CD. Att få läsa texterna och se bilderna i häftet samtidigt som den första genomlyssningen görs, helst stillasittande och fokuserat. Så blir det sällan när jag köper låtar via i-Tunes. Men priset gör mig oxå mer kräsen. Om jag lägger 200 spänn på en CD så ska den ta-mej-fan vara riktigt, riktigt bra (annars väntar jag och köper på rea för en hundring - mer än så tycker jag inte är skäligt för en platta). Och det är den. Springsteens nya, alltså. Ps. En ständigt återkommande kommentar i vårt hem är "äh, vi tar väl ett avsnitt till": I skrivande stund är halva Rome-boxen avverkad. Riktigt, riktigt bra - och påkostad. Men otroligt grym och våldsam - och rätt avslöjande (många gånger är ingredienserna de samma som i vilken p-rulle som helst). Barnförbjudet är bara förnamnet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar