Så var årets Prideparad avklarad. Som vanligt en festlig tillställning att se på. Och som vanligt slås jag över mångfalden inom HBT-världen. Om paraden egentligen bara befäster HBT-personers utanförskap och omvärldens fördomar eller inte tänker jag inte ta ställning till. Kan bara konstatera att jag tycker det är bra att diskussionen förs, men framförallt är paraden/festivalen i sig ett "statement" som bör stödjas. Den senaste tiden visar ju alltför väl att det är långt ifrån självklart, inte ens i länder som kallar sig demokratier.
Bäst i tåget var som alltid "Stolta föräldrar till homosexuella barn" och "Gaypoliserna". Blir alltid tokrörd av båda. Roligast var nog tjejen (?) som med anledning av årets idrottstema (antar jag) stod lutad över vindrutan på en nedcabb:ad bil iklädd en kjol föreställande en tennisboll medan en kille slog henne upprepade gånger i rumpan med ett tennisracket! Annars var nog livvakterna kring de deltagande politikerna fnissigast: snacka om att de levde upp till klyschorna om sig själva när de iklädda mörka solglasögon inte så mycket som drog på mungiporna! Dagens snällaste var iallafall Skapa Hobby som bistod med toalett, amningsrum och barnvagnsparkering hela dagen - trots att de egentligen stängde flera timmar tidigare. Mest förundran väckte E som sov sig igenom hela paraden (typ 4-5 timmar "in alles", trots att hon befann sig max ett par meter från lastbilar med högtalare på högsta volym. Trevligast var hela den här toppendagen som inkluderade besök av rara svägerskan som kom fullastad med presenter till E, fika, långa mysiga promenader och god middag i kvällsolen på Nyfiken gul. En toppendag, helt enkelt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar