Jag har aldrig ansett mig vara sportintresserad, är ganska ointresserad om det inte är något stort mästerskap på gång, som VM eller OS. Trots det kan jag bli tokrörd över att det går bra för Henke Larsson i inhoppet i Manchester United, grina när Susanna Kallur får Jerringpriset och tycka det är skitskoj när Björn Lind känguruhoppade fram på skidorna förra året. Dessutom har jag insett att min förmåga att få värdelöst vetande att fastna i skallen även gäller sport. Jag vet t.ex. att Andreas Isaksson (Man-C) tidigare spelade i Rennes där även Kim Källström spelade. Jag vet oxå att Jörgen Jönsson slagit rekord med 273 landskamper i hockey (tvåa är förresten Jonas Bergkvist, den ende jag vet som pratar dalmål och skånska - samtidigt!) och att Jens Byggmark kommer från Tärnaby, precis som Anja Pärson, Ingmar Stenmark och Stenis kusin Stig Strand. Inte illa för någon som inte är ointresserad, va'?!
Ps. M är inte heller särskilt intresserad, han säger alltid att han gillar att utöva sport själv bättre än att se det på TV å att det därför han inte kan "sån't där". Själv gillar jag varken att titta på eller utöva, ändå fastnar det. Undrar vad det säger om mig....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar