Den 9 februari disputerar Christian Augustsson om unga idrottares upplevelser av föräldrapress i ämnet pedagogik vid Karlstad universitet. Utgångspunkten är vad som får idrottare att prestera bra och dåligt och att låta barn och ungdomar beskriva hur de känner det. I en intervju i P4 Extra den 19 januari berättar han om hur de hundratals intervjuer han gjort visar på att barn lägger vuxenvärderingar på sitt idrottsutövande i tidig ålder, att detta tar bort glädjen och skapar känslor av att inte duga eller räcka till. Konsekvensen blir ofta att de pressar sina kroppar onödigt hårt. En 18-årig handbollstjej berättar t.ex. om hon egentligen borde ha hela sin karriär framför sig, men redan skadat knäna så många gånger att hon inte längre kan träna så mycket som hon vill.
Hur blev det så här?
Intressant i sammanhanget är att Augustssons avhandling visar att vuxna generellt tycker att barn och ungdomar utsäts för hård press av föräldrar. Föräldrarna själva ser att andra pressar barnen, men att de själva inte gör det. Och en majoritet bland tränarna anser att barn utsätts för hård press inom tävlingsidrotten. Så vems är felet? Augustsson menar att det inte hjälper att lägga skulden på någon annan, att alla parter måste hjälpas åt. Studien visar också att barn till föräldrar som sätter barnens vilja i fokus bara känner stöd och glädje, ingen press.
Men hur gör man det i praktiken? Tänker att gränsen mellan upplevt stöd och press är hårfin, är olika och har olika skäl från unge till unge och att älskande föräldrar inte alltid ser att barnen mest utövar idrotten för att föräldrarna ska vara glada och stolta.
Ps. Augustsson är lärare inom idrottsvetenskap och pedagogik. Han är också mental coach åt höjdhopparen Stefan Holm och simhopperskan Anna Lindberg.
Hur blev det så här?
Intressant i sammanhanget är att Augustssons avhandling visar att vuxna generellt tycker att barn och ungdomar utsäts för hård press av föräldrar. Föräldrarna själva ser att andra pressar barnen, men att de själva inte gör det. Och en majoritet bland tränarna anser att barn utsätts för hård press inom tävlingsidrotten. Så vems är felet? Augustsson menar att det inte hjälper att lägga skulden på någon annan, att alla parter måste hjälpas åt. Studien visar också att barn till föräldrar som sätter barnens vilja i fokus bara känner stöd och glädje, ingen press.
Men hur gör man det i praktiken? Tänker att gränsen mellan upplevt stöd och press är hårfin, är olika och har olika skäl från unge till unge och att älskande föräldrar inte alltid ser att barnen mest utövar idrotten för att föräldrarna ska vara glada och stolta.
Ps. Augustsson är lärare inom idrottsvetenskap och pedagogik. Han är också mental coach åt höjdhopparen Stefan Holm och simhopperskan Anna Lindberg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar