Har ägnat en stor del av dagen åt att läsa ansökningar från förhoppningsfulla och potentiella kollegor. Ingen lätt sak. Förstår nu att folk tycker det är svårt att få sina ansökningar genom nålsögat. Det kanske låter kaxigt, men jag har sökt få jobb som jag inte fått och så gott som alltid fått komma på intervju åtminstone. Kanske beror på att jag överhuvudtaget sökt få jobb eller så har jag haft tur eller så….
Nåja, i alla fall. För det är superdupersvårt att sålla bland ansökningarna. Alla är så himla bra, har så himla mycket bra erfarenheter och betydligt längre meritlistor än min. Så vem är jag att sitta där att bedöma? Inte utan att man får lite mindervärdeskomplex…
Och hur ska man tänka? På gruppens sammansättning för att få en bra mix av bakgrund, erfarenhet, kön, ålder och etnicitet eller bara på rent formella meriter? Bör de med helt andra meriter och intressen sållas bort redan nur, för hur länge kommer de stanna om de faktiskt får jobbet? Hur akut är behovet, dvs. bör man tänka på korta och långa startsträckor innan personen i fråga är självgående?
Å om Ni visste hur lätt det är att påverkas av ansökningens utseende, språk och upplägg, hur mycket man än intalar sig att man inte ska fästa sig vid sånt. Kan säga att stavfel i en ansökningshandling går tokbort i min bok: - Om man inte brytt sig om att be någon korrläsa är man vare sig tillräckligt noggrann eller angelägen, eller…?
Hur som helst: - Tack å lov att beslutet inte är mitt eget, att jag bara ingår som en av många kuggar i det här maskineriet!
Ps. Kan inte låta bli att göra en tankevolt: Undrar om jag hade fått mitt jobb om jag sökt nu, idag…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar